Det var nästan ännu roligare att leta rådjursklöv idag än var det var igår tyckte Sasha. När jag gick ut o droppade blod så satt hon o gnällde hela tiden. Hon jobbade jättebra under spåret och blev helt överlycklig när hon hittat klöven. Det finns säkert massor med saker som hon och jag skulle kunna förbättra, t.ex har hon hittills varit lite för ivrig i början så hon har gått lite fel. Men det får vara så, tills jag vet hur jag ska fixa till det (Zandraaaaaaaa hilfe!!). =)
Efter spåret åkte jag och mamma till ett naturreservat utanför Grythyttan (där Carl-Jan håller hus med sina kockar) för att kolla på ett stort bestånd (lokal) av Guckusko. Jag skulle kunna skriva sidor om hur häftigt det var, men jag antar att ingen mer än jag är intresserad så jag skippar nog det. Fast en bild eller två får ni allt tåla ;-)
Fräna va? ;-)
2 kommentarer:
Visste är det skoj :D Viltspår äger! Fast jag känner mig förstås inte så peppad med mina hundar efter deras två sista gånger, ush! En hund som backa en miljoner år i träningen och blev rädd för spåret IGEN och en som väljer att falmasa runt med annat, humm :/
Ang den snabba starten så tycker jag att du ska hålla i henne i selen vid "uppsparket" medans hon luktar där och visa på henne tydligt i spåret med signal och handtecken.
Om det beror på att hon är snabb ut och inte har svårt att ta upp spåret kan du också prova att minska blod mängden så hon måste anstränga sig mer och inte bara kan rusa fram.
Men vi kan titta på det närmare nästa vecka också, då alla ska få gå med varandra i spåren och lära sig läsa hundarna. :)
Gud vad kul att ni är igång och viltspårar!
Skicka en kommentar